Stor renoveringsskuld i 60- och 70-talets flerbostadshus

En stor del av flerbostadshusen som byggdes under miljonprogramsåren närmar sig nu en ålder där flera byggnadsdelar behöver renoveras eller bytas ut. Enligt nya siffror från SCB, framtagna till Måleriföretagens rapport Renovera Sverige, är 75,4 procent av lägenheterna i Värmlands län som byggdes 1965–1974 inte alls, eller endast lätt renoverade. Uppgifterna kommer från ett pressmeddelande publicerat den 7 september 2026.

Så ser läget ut i Värmlands län

I Värmlands län finns totalt 15 173 lägenheter från perioden 1965–1974. Av dessa klassificeras 11 443 (75,4 procent) som “ej” eller “lätt” renoverade, enligt pressmeddelandet.

• 32,2 procent: ej renoverade
• 43,2 procent: lätt renoverade
• 24,6 procent: mellan- eller totalrenoverade

I nivå med riket

Nationellt uppges 74,9 procent av lägenheterna från 1965–1974 inte ha genomgått någon större renovering, vilket motsvarar ungefär tre av fyra. Måleriföretagen lyfter att Sverige bygger relativt lite nytt i förhållande till hela bostadsbeståndet, och att uppskjutet underhåll riskerar att bli dyrare över tid.

– Vi bygger varje år en liten del nytt i förhållande till det befintliga bostadsbeståndet. När nödvändigt underhåll skjuts upp försvinner inte kostnaden, i stället riskerar åtgärderna bli både större och dyrare längre fram. Ska Sverige ha väl fungerande bostäder även i framtiden måste vi därför bli bättre på att vårda och utveckla det vi redan har, säger Pontus Sjöstrand, vd Måleriföretagen.

Fastighetsägarna och Allmännyttan: behov av långsiktiga villkor

I pressmeddelandet kommenterar även Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna rapportens resultat. Sveriges Allmännytta hänvisar till en beräkning om att underhållsskulden i den allmännyttiga sektorn uppgår till 686 miljarder kronor.

– Sverige har inte bara ett miljonprogram som behöver renoveras – vi har en betydligt bredare underhållsutmaning. Bara i allmännyttan handlar behovet om 686 miljarder kronor. Att samtidigt ge hyresrätten sämre ekonomiska villkor än det ägda boendet är inte hållbart om vi vill ta hand om de bostäder som redan finns, säger Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta.

Fastighetsägarna pekar i sin tur på att stigande kostnader och räntor gör att fastighetsägare oftare prioriterar akuta åtgärder, medan förebyggande underhåll kan skjutas på framtiden.

– Att ta hand om befintliga hus är lika viktigt som att bygga nya. När kostnaderna stiger snabbare än intäkterna tvingas fastighetsägare prioritera det mest akuta, medan planerat och förebyggande underhåll oftare skjuts på framtiden. En nationell plan med långsiktiga incitament och regelverk som gör det möjligt att renovera och underhålla i tid, kan vara ett verktyg i det arbetet, säger Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige.

Fem områden som lyfts i rapporten

I rapporten Renovera Sverige listar Måleriföretagen fem områden där förändringar uppges kunna förbättra förutsättningarna att minska underhållsskulden:

1. Sätt det befintliga bostadsbeståndet högre på den bostadspolitiska agendan.
2. Skapa bättre ekonomiska förutsättningar för långsiktigt underhåll.
3. Se över regelverk som försvårar nödvändiga investeringar.
4. Säkerställ kompetens och kapacitet i byggsektorn.
5. Stärk kunskapen om underhållsskulden.

Så definieras “renoverad” i underlaget

Rapporten beskriver att renoveringsnivåer baseras på SCB-registeruppgifter om nybyggnadsår, ombyggnadsår och värdeår. Bostäder delas in i fyra grupper: ej renoverad, lätt renoverad, mellanrenoverad och totalrenoverad.